Pathavi, Pathavī, Paṭhavī, Pathāvī, Patha-vi: 7 definitions
Introduction:
Pathavi means something in Buddhism, Pali. If you want to know the exact meaning, history, etymology or English translation of this term then check out the descriptions on this page. Add your comment or reference to a book if you want to contribute to this summary article.
In Buddhism
Theravada (major branch of Buddhism)
Source: Dhamma Dana: Pali English GlossaryF (Earth).
Source: Journey to Nibbana: Patthana DhamaSee Mahabhuta rupas
1. solidity, hardness softness;
2. Pathavi is earth element. It is the nature that is firmness or hardness or softness which depends on density and organisation between and among atoms, molecules, compounds, and complexes of materials from science sense. Its nature can be sensed through kaya pasada rupa that exist in the body and pathavi will be perceived as hardness softness of materials.
Source: Pali Kanon: Introducing Buddhist Abhidhammalit: 'hardness, or softness'; Property of matter (rupa).
Theravāda is a major branch of Buddhism having the the Pali canon (tipitaka) as their canonical literature, which includes the vinaya-pitaka (monastic rules), the sutta-pitaka (Buddhist sermons) and the abhidhamma-pitaka (philosophy and psychology).
Languages of India and abroad
Pali-English dictionary
Source: BuddhaSasana: Concise Pali-English Dictionarypathavī : (f.) the earth. || paṭhavī (f.) the earth. pathāvī (m.) a pedestrian; traveller.
Source: Sutta: The Pali Text Society's Pali-English DictionaryPathavi, see paṭhavi. (Page 408)
— or —
Paṭhavī, (f.) (Ved. pṛthivī, doublets in Pāli pathavī, puthavī, puthuvī, puṭhuvī, see Geiger, P. Gr. §§ 124, 17n. To ad. , pṛthu: see puthu, prath to expand, thus lit. the broad one, breadth, expansion. Not (as Bdhgh at Vism. 364: patthaṭattā pathavī, cp. Cpd. 155 even modern linguists!) to be derived fr. pattharati) the earth. Acc. to Nd2 389 syn. with jagati. It figures as the first element in enumeration of the 4 elements (see dhātu 1), viz. p. , āpo, tejo, vāyo (earth, water, fire, wind or the elements of the extension, cohesion, heat and motion: Cpd. 155). At D. III, 87 sq. ≈ Vism. 418 rasa° is opposed to bhūmi-pappaṭaka. Otherwise it is very frequent in representing the earth as solid, firm, spacious ground. See D. II, 14, 16; M. I, 327 sq.; S. I, 113 (p. udrīyati), 119 (id.), 186; II, 133, 169 sq.; V, 45, 78, 246, 456 sq.; A. II, 50; IV, 89, 374, V, 263 sq.; Sn. 307, 1097; It. 21; Dh. 41, 44, 178 (pathavyā); Pv. II, 66; Miln. 418; PvA. 57, 75, 174.—mahā° M. I, 127; S. II, 179, 263; III, 150; J. I, 25, 74; III, 42; Miln. 187; aya° iron soil (of Avīci) DhA. I, 148. In compn both paṭhavī° & pathavi°.
Source: Sutta: Pali Word Grammar from Pali Myanmar Dictionary1) pathavī (ပထဝီ) [(thī) (ထီ)]—
[putha+ī.vasundharā chamā bhūmi,pathavī medinī mahī..181.puthaiti pāṭipadike ṭhite nadādi,ī,puthassa puthuādeseç vuddhimhi ca kate puthavī.ussuvādese puthuvī.pathādese tu pathavī,imasmiṃ pakkhe avāgamo.,ṭī.181.puthu+ī.puthussa pathava puthavā..vīmhi puthussa pathava puthavā honti.pathavī puthavī,ṭhe paṭhavī.,3,39.yadā nadādipāṭhā saññāyaṃ puthusaddato vīppaccayo,tadāyamādesatthamārambho,puthubhūtā pathavīti hi mahī vuccati.¤pañcikā.putha+kvi+ī.puthassa puthupathāmo vā..puthaiccetassa pāṭipadikassa puthupathādesā honti....puthu hutvā jātanti puthavī....paṭhavī,paṭhamo vā,...puthu hutvā jātantī pathavī,paṭhavī vā.ka.666.putha vitthāre,patthaṭātiatthe kvippaccayo,iminā puthassa puthupathādesā,kvilopo,itthiyaṃ īpaccayo.]]o sare cā]]ti sutte ca-saddana avādeso,puthavī,pathavī,paṭhavī thassa ṭhattaṃ.rū.676.pa+thava+a+ī.pa+thara+a+ī.atha vā thava gatiyaṃ,pathavati etthāti pathavī,nadādi,sabbattha pattharatīti vā pathavī,thara santharaṇe papubbo,rassa vo,nadādi,puthavī,assu.,ṭī.181.(-nīti,sutta.1309,1310).patha+ava+ī.tattha vacanatthato manasi karontena patthaṭattā pathavī,..evaṃ visesasāmaññavasena vacanatthato manasi kātabbā.visuddhi,1.360.patthaṭattāti puthuttā,tena puthubhāvato puthuvī,puthuvī eva pathavīti niruttinayena saddatthamāha.pathanaṭṭhena vā pathavī,patiṭṭhābhāvena patthāyati upatiṭṭhatīti attho.visuddhi,ṭī,1.444.pathavī patthaṭattā ca,vāyo vāya nato bhave.abhi,vatāra.gāthā-631.patthaṭattāti puthuttā,tena puthubhāva-to puthavī,puthavī eva pathavīti niruttinayena saddasiddhī dīpitā hoti,ayaṃ pana sambhārapathaviyā vasena yujjati,sā hiputhubhūtā patthaṭāti,lakkhaṇapathaviyā vasena pana pathanaṭṭhena pathavī,sahajātarūpānaṃ patiṭṭhābhāvena pakkhāyati upaṭṭhātīti attho.purimopi vā attho lakkhaṇapathaviyā vasena labbhati.vikāsinī.2.nhā-111.pathanaṭṭhena pathavī,tarupabbatādīnaṃ pakatipathavī viya sa hajatarūpānaṃ patiṭṭhānabhāvena pakkhāyati,upaṭṭhātīti vuttaṃ hoti.vibhāvinī.195.pathanti patiṭṭhahanti ettha sahajātarūpānīti pathanaṃ hoti,pathavīrūpaṃ,tameva attho abhidheyyā pathanaṭṭho...tassa vā attho bhāvo pathanaṭṭho.maṇimañjū,2.111.gotrā medinī mahī.amara,11,3.prathate,pratha vistāre,pra saṃprasāraṇaṃ ca (uṇādi,1,149),byākhyāsudhā.(puḍhavī-prā)]
[ပုထ+ဤ။ ဝသုန္ဓရာ ဆမာ ဘူမိ၊ ပထဝီ မေဒိနီ မဟီ။ ဓာန်။၁၈၁။ ပုထဣတိ ပါဋိပဒိကေ ဌိတေ နဒါဒိ၊ ဤ၊ ပုထဿ ပုထုအာဒေသေ,ဝုဒ္ဓိမှိ စ ကတေ ပုထဝီ။ ဥဿုဝါဒေသေ ပုထုဝီ။ ပထာဒေသေ တု ပထဝီ၊ ဣမသ္မိံ ပက္ခေ အဝါဂမော။ ဓာန်၊ဋီ။၁၈၁။ ပုထု+ဤ။ ပုထုဿ ပထဝ ပုထဝါ။။ ဝီမှိ ပုထုဿ ပထဝ ပုထဝါ ဟောန္တိ။ ပထဝီ ပုထဝီ၊ ဌေ ပဌဝီ။ မောဂ်၊၃၊၃၉။ ယဒါ နဒါဒိပါဌာ သညာယံ ပုထုသဒ္ဒတော ဝီပ္ပစ္စယော၊ တဒါယမာဒေသတ္ထမာရမ္ဘော၊ ပုထုဘူတာ ပထဝီတိ ဟိ မဟီ ဝုစ္စတိ။ ၎င်းပဉ္စိကာ။ ပုထ+ကွိ+ဤ။ ပုထဿ ပုထုပထာမော ဝါ။။ ပုထဣစ္စေတဿ ပါဋိပဒိကဿ ပုထုပထာဒေသာ ဟောန္တိ။ ...ပုထု ဟုတွာ ဇာတန္တိ ပုထဝီ။ ...ပဌဝီ၊ ပဌမော ဝါ၊ ...ပုထု ဟုတွာ ဇာတန္တီ ပထဝီ၊ ပဌဝီ ဝါ။ ကစ္စည်း။ ၆၆၆။ ပုထ ဝိတ္ထာရေ၊ ပတ္ထဋာတိအတ္ထေ ကွိပ္ပစ္စယော၊ ဣမိနာ ပုထဿ ပုထုပထာဒေသာ၊ ကွိလောပေါ၊ ဣတ္ထိယံ ဤပစ္စယော။ "ဩ သရေ စာ"တိ သုတ္တေ စ-သဒ္ဒန အဝါဒေသော၊ ပုထဝီ၊ ပထဝီ၊ ပဌဝီ ထဿ ဌတ္တံ။ ရူ။၆၇၆။ ပ+ထဝ+အ+ဤ။ ပ+ထရ+အ+ဤ။ အထ ဝါ ထဝ ဂတိယံ၊ ပထဝတိ ဧတ္ထာတိ ပထဝီ၊ နဒါဒိ၊ သဗ္ဗတ္ထ ပတ္ထရတီတိ ဝါ ပထဝီ၊ ထရ သန္ထရဏေ ပပုဗ္ဗော၊ ရဿ ဝေါ၊ နဒါဒိ၊ ပုထဝီ၊ အဿု။ ဓာန်၊ဋီ။၁၈၁။ (-နီတိ၊သုတ္တ။၁၃၀၉၊၁၃၁၀)။ ပထ+အဝ+ဤ။ တတ္ထ ဝစနတ္ထတော မနသိ ကရောန္တေန ပတ္ထဋတ္တာ ပထဝီ၊..ဧဝံ ဝိသေသသာမညဝသေန ဝစနတ္ထတော မနသိ ကာတဗ္ဗာ။ ဝိသုဒ္ဓိ၊၁။၃၆၀။ ပတ္ထဋတ္တာတိ ပုထုတ္တာ၊ တေန ပုထုဘာဝတော ပုထုဝီ၊ ပုထုဝီ ဧဝ ပထဝီတိ နိရုတ္တိနယေန သဒ္ဒတ္ထမာဟ။ ပထနဋ္ဌေန ဝါ ပထဝီ၊ ပတိဋ္ဌာဘာဝေန ပတ္ထာယတိ ဥပတိဋ္ဌတီတိ အတ္ထော။ ဝိသုဒ္ဓိ၊ဋီ၊၁။၄၄၄။ ပထဝီ ပတ္ထဋတ္တာ စ၊ ဝါယော ဝါယ နတော ဘဝေ။ အဘိ၊ ဝတာရ။ ဂါထာ-၆၃၁။ ပတ္ထဋတ္တာတိ ပုထုတ္တာ၊ တေန ပုထုဘာဝ-တော ပုထဝီ၊ ပုထဝီ ဧဝ ပထဝီတိ နိရုတ္တိနယေန သဒ္ဒသိဒ္ဓီ ဒီပိတာ ဟောတိ၊ အယံ ပန သမ္ဘာရပထဝိယာ ဝသေန ယုဇ္ဇတိ၊ သာ ဟိပုထုဘူတာ ပတ္ထဋာတိ၊ လက္ခဏပထဝိယာ ဝသေန ပန ပထနဋ္ဌေန ပထဝီ၊ သဟဇာတရူပါနံ ပတိဋ္ဌာဘာဝေန ပက္ခာယတိ ဥပဋ္ဌာတီတိ အတ္ထော။ ပုရိမောပိ ဝါ အတ္ထော လက္ခဏပထဝိယာ ဝသေန လဗ္ဘတိ။ ဝိကာသိနီ။၂။နှာ-၁၁၁။ ပထနဋ္ဌေန ပထဝီ၊ တရုပဗ္ဗတာဒီနံ ပကတိပထဝီ ဝိယ သ ဟဇတရူပါနံ ပတိဋ္ဌာနဘာဝေန ပက္ခာယတိ၊ ဥပဋ္ဌာတီတိ ဝုတ္တံ ဟောတိ။ ဝိဘာဝိနီ။၁၉၅။ ပထန္တိ ပတိဋ္ဌဟန္တိ ဧတ္ထ သဟဇာတရူပါနီတိ ပထနံ ဟောတိ၊ ပထဝီရူပံ၊ တမေဝ အတ္ထော အဘိဓေယျာ ပထနဋ္ဌော...တဿ ဝါ အတ္ထော ဘာဝေါ ပထနဋ္ဌော။ မဏိမဉ္ဇူ၊၂။၁၁၁။ ဂေါတြာကုး မေဒိနီ မဟီ။ အမရ၊၁၁၊၃။ ပြထတေ၊ ပြထ ဝိသ္တာရေ၊ ပြထေး သံပြသာရဏံ စ (ဥဏာဒိ၊၁၊၁၄၉)၊ ဗျာချာသုဓာ။ (ပုဎဝီ-ပြာ)]
2) pathāvī (ပထာဝီ) [(ti) (တိ)]—
[patha+vī.caro ca guḷhapuriso,pathāvī pathaviko]ddhagū..347.pathe gacchatīti pathāvī,vī,dīgho.,ṭī.347.patha+āvī.dissantaññepi paccayā....pathaṃ gacchantīti pathāvino,āvī.,4.120.patha+ava+ṇī. pā.]
[ပထ+ဝီ။ စရော စ ဂုဠှပုရိသော၊ ပထာဝီ ပထဝိကော'ဒ္ဓဂူ။ ဓာန်။၃၄၇။ ပထေ ဂစ္ဆတီတိ ပထာဝီ၊ ဝီ၊ဒီဃော။ ဓာန်၊ဋီ။၃၄၇။ ပထ+အာဝီ။ ဒိဿန္တညေပိ ပစ္စယာ။ ...ပထံ ဂစ္ဆန္တီတိ ပထာဝိနော၊အာဝီ။ မောဂ်၊၄။၁၂၀။ ပထ+အဝ+ဏီ။ ကျမ်းကိုးများ ကြည့်ပါ။]
[Pali to Burmese]
Source: Sutta: Tipiṭaka Pāḷi-Myanmar Dictionary (တိပိဋက-ပါဠိမြန်မာ အဘိဓာန်)1) pathavī—
(Burmese text): (၁) မြေ၊ မြေကြီး၊ ဝဏ္ဏ,ဂန္ဓ-စသည်နှင့် ရောနှောသော သသမ္ဘာရ ပထဝီ။ (၂) မြေဓာတ်၊ ကြမ်းတမ်း-ခက်မာ-သော သဘော၊ ပထဝီဓာတ်၊ ပထဝီရုပ်။ (၃) ပထဝီကသိုဏ်းဝန်း-အာရုံ-နိမိတ်။ (၄) ပထဝီမည်သော သူ၊ ပထဝီနတ်။ (၅) ပထဝီဟူသော-အမည်-နာမပညတ်။
(Auto-Translation): (1) Earth, soil, elements such as earth, water, fire, and wind; mixed with the qualities of solidity. (2) Earthly properties, solid and firm nature, earth element, earthly form. (3) The essence of earth, sensory perceptions, symbols. (4) The being known as earth, earth deity. (5) The name called earth, or the designation of earth.
2) pathāvī—
(Burmese text): လမ်း-ခရီး-သွားသော၊ သူ။
(Auto-Translation): The one who is traveling the road.

Pali is the language of the Tipiṭaka, which is the sacred canon of Theravāda Buddhism and contains much of the Buddha’s speech. Closeley related to Sanskrit, both languages are used interchangeably between religions.
See also (Relevant definitions)
Partial matches: I, Vi, Puta, Pata, Patta.
Starts with (+30): Padavi, Pathavabhinandi, Pathavantara, Pathavapaggisamana, Pathavarammana, Pathavatta, Pathavi Sutta, Pathaviadhika, Pathaviapanubhava, Pathavibhaga, Pathavibhedatthika, Pathavibhinivesa, Pathavicalana, Pathavideva, Pathavidevata, Pathavidhammasamuha, Pathavidhatu, Pathavidundubhi, Pathavigabbha, Pathavigamana.
Full-text (+145): Padavi, Pathavidhatu, Pathavisama, Patthiva, Pathavikasina, Pathavirasa, Pathavikampana, Pathavatta, Pathavisanna, Pathavoja, Pathavicalana, Pathavilekha, Pathavimandala, Pathavindhara, Pathavivaddhanakamma, Pathavantara, Pathavinimitta, Ajatapathavi, Maranapathavi, Kakkhalapathavi.
Relevant text
Search found 39 books and stories containing Pathavi, Pathavī, Paṭhavī, Putha-i, Putha-ī, Pathāvī, Patha-vi, Patha-vī; (plurals include: Pathavis, Pathavīs, Paṭhavīs, is, īs, Pathāvīs, vis, vīs). You can also click to the full overview containing English textual excerpts. Below are direct links for the most relevant articles:
The Buddhist Path to Enlightenment (study) (by Dr Kala Acharya)
1.1. The Meaning of Satipaṭṭhāna (foundation of mindfulness) < [Chapter 2 - Five Groups of Factor]
2.8. Right Concentration (Sammā-samādhi or Samyak-samādhi) < [Chapter 3 - Seven Factors of Enlightenment and Noble Eightfold Path]
4.2.5. Faculty of Wisdom (Paññindriya or Prajñā) < [Chapter 2 - Five Groups of Factor]
Patthana Dhamma (by Htoo Naing)
Chapter 11 - Annamanna paccayo (or mutuality condition)
Chapter 3 - Rūpa (or material matters)
Abhidhamma in Daily Life (by Ashin Janakabhivamsa) (by Ashin Janakabhivamsa)
Part 1 - The Four Fundamental Elements < [Chapter 10 - Rupa (matter)]
Part 10 - How Rupa Is Caused By Kamma < [Chapter 10 - Rupa (matter)]
Visuddhimagga (the pah of purification) (by Ñāṇamoli Bhikkhu)
Starting Contemplation < [Chapter IV - The Earth Kasiṇa (Pathavī-kasiṇa-niddesa)]
Discussion on Nibbāna < [Chapter XVI - The Faculties and Truths (indriya-sacca-niddesa)]
Additional Ways of Giving Attention < [Chapter XI - Nutriment and the Elements (samādhi-niddesa)]
A Manual of Abhidhamma (by Nārada Thera)
Introduction < [Chapter VI - Analysis of Matter]
Analysis of Matter < [Chapter VI - Analysis of Matter]
Summary of Objects < [Chapter III - Miscellaneous Section]
A Discourse on Paticcasamuppada (by Venerable Mahasi Sayadaw)
Chapter 2 - Rupa And Ayatana < [Part 4]
Chapter 2 - The Abstruseness Of The Doctrine < [Part 5]